bokbloggsjerka 28 juni - 1 juli

En bokbloggsjerka ska jag väl hinna med nu när jag är ledig!

Vilken "bad guy/girl" tycker du bäst om och varför?

Jag läser inte så ofta bokserier och därför är det sällan jag stöter på en bad guy eller girl mer än en gång, men den första som dök upp i mitt huvud är professor Moriarty som är Sherlock Holmes ärkefiende. Jag har inte läst så mycket om Sherlock Holmes men älskar den gamla serien med Jeremy Brett i rollen som Sherlock Holmes. Den visas ibland sent på lördagskvällar på Kanal 9. De avsnitt där professor Moriarty finns med i bakgrunden är de mest spännande. Holmes behöver på något sätt en ärkefiende som är (nästan) lika intelligent och kan utmana honom med sina illvilliga planer.

fasanjägarna

Ljudbokslyssning är utmärkt på semestern. Trivsamt på planet och skönt att somna till på kvällen medan man smälter alla intryck.

Jag har lyssnat ganska länge på Fasanjägarna av Jussi Adler-Olsen och måste nog säga att jag tycker att den var ganska seg och samtidigt lite för brutal med otäcka människor som inte drar sig för att plåga och döda såväl djur som människor. Det blir en del upprepningar, jag tappar berättelsen lite för att mitt engagemang inte alls är det samma som när jag lyssnade på Kvinnan i rummet, och i slutändan är det mest huvudpersonen Carl Mörck, kriminalinspektör med ansvar för cold case-enheten Avdelning Q, och hans assistent Assad som intresserar mig. Jag tänker dock inte ge upp när det gäller Avdelning Q för jag har läst att fler än jag upplever Fasanjägarna som en mellanbok och att kommande böcker blir bättre. Tar dock en paus och återkommer till de danska morden i höst istället. Kanske provar jag då att läsa den i pappersformat trots att jag är tämligen förtjust i Stefan Sauks uppläsning. Det är bara lite svårt att hänga med i deckarintrigen när det tar flera veckor att lyssna igenom en bok ... :)

Mer om handlingen kan ni läsa här.

Main stream, eller?

Enligt O har kollat in Bokustoppen Pocket och ställer nu frågan till sig själv och oss andra bokbloggare - hur main stream är vi egentligen? Hur många av böckerna på tjugo i topp har vi läst?



Jag har läst och älskat Ove och tycker att han är väl förtjänt av förstaplatsen. Den store Gatsby har jag också läst för många, många år sedan. Minns inte särskilt mycket av den. Lite längre ner på listan hittar vi Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper som jag inte alls gillade. Ja, det var allt. Tre böcker kan väl knappast räknas som main stream?

Förklaringen är förstås att det är många deckare på topplistan och även om jag läser en deckare då och då är det sällan de allra senaste och jag undviker författare som Guillou och Jungstedt för de gillar jag inte alls. Livet efter dig av Jojo Moyes ligger i boktraven och blir nog läst i sommar och förr eller senare kommer jag nog att läsa Sara Kadefors Kast med liten kniv också, så innan sommaren är slut kanske jag har läst någon mer av böckerna på topplistan.

en vecka i wien - andra halvan

Söndag
Det mesta är stängt, även matvarubutikerna. Vi tog tunnelbanan (rekommenderar annars spårvagn i Wien) till Schönbrunn. Ännu mera prakt! Slottet är vackert, särskilt på håll och parken är stor och varierande. Vi höll oss utanför, men det är säkert en alldeles fantastisk upplevelse att ta en tur inne på slottet. Behöver jag säga att det var varmt? Tog oss upp till Gloriette - en slags utsiktsbyggnad högt upp i parken med utsikt över hela staden. En kaffe så klart - Melange och Einspänner hela veckan! Kaffet i Wien är, precis som det står i guideböckerna, mycket gott och värt de extra kronorna. På väg in mot centrum igen hoppade vi av vid Kettenbrückengasse och tittade på fasaden till Majolikahaus. Skönt med lite jugend! Fortsatte med U-bahn och gick den inte alltför romantiska strandpromenaden längs Donaukanal ... På fel sida - alla restauranger låg på andra sidan ... Framme vid Schwedenplats tog vi fikapaus. Lite senare avslutade vi kvällen med en klassisk Wienerschnitzel - stor som hela tallriken! Älsklingen tog Chicken Cordon Bleu och fick två stor kycklingfiléer på tallriken! Portionerna i Wien är väl tilltagna! I ärlighetens namn måste jag säga att potatissalladen var godare än själva schnitzeln, men så har ju schnitzel aldrig varit min favoritmat heller. På hemvägen gick vi in en sväng i Stephansdom och där pågick en katolsk mässa. Av nyfikenhet stannade vi en stund men lämnade kyrkan när gudstjänstbesökarna skulle ta emot nattvarden. De flesta andra turistbesökarna gjorde detsamma. Vissa saker blir på något sätt för intimt religiöst för att det skall vara ok att bara titta.

      

Måndag
... och så kom regnet. Mycket regn. Tack och lov för svalare luft! Min fot, som krånglade redan innan semestern, har svällt upp och ser ut som ett rödflammigt missfoster. Alvedon och Ipren är mina följeslagare, allt enligt doktorns order. Tog mig på egen hand till Freudmuseet medan älsklingen kollade in butiksutbudet lite närmare. Olika intressen! Museet - vilken besvikelse! Tomma rum och uppklistrade bilder. Trist! Det enda rum värt att se var väntrummet med autentiska möbler från Freuds tid. Skulle därefter besöka Nationalbiblioteket men det var stängt så det fick bli ett återbesök i Stephansdom. Gotisk och mörk även i dagsljus och ett utmärkt skydd från den intensiva regnet. Turister och människor försjunkna i bön i en salig blandning. Jag känner en viss beundran för den vördnad många katoliker visar så öppet och innerligt. Det ser man inte ofta i en svensk kyrka. Mötte älsklingen och åt lunch på en beisel (enklare servering med österrikisk mat). Testade Schweinbraten med knödel och sauerkraut. Det sistnämnda hade jag gärna varit utan, men fläsksteken var mycket god! Agerade därefter smakråd åt älsklingen som shoppade i sin favvobutik Peek & Cloppenburg och sedan gick vi till Demel. Omskrivet och hyllat. Vi säger: hoppa över det och gå till Café Museum istället. Trevligare service och godare tårta.

  

Tisdag
Sista heldagen i Wien. Vi bestämde oss tidigare i veckan för att avsluta storstilat så vi slog till på biljetter till operan Romeo et Juliette på Staatsoper. Finkulturellt så det förslår men så är vi båda lite svaga för opera och självklart nyfikna på byggnaden. Vi inledde dagen på passsande sätt: fika/lunch på Café Central. Vill säga "så fint!" en gång till men det är för att det är så hela tiden i Wien. I början på veckan kändes det här med bordsservering på caféerna en aning krångligt och onödigt, men så här i slutet av vistelsen uppskattar jag det. Nationalbiblioteket blev nästa stopp för mig, men det kommer ett eget inlägg om det. Låt mig bara säga att det tysta ordet Prunksaal är mycket passande. Lite mer shopping, enkel mat på hotellet (gillar möjligheten att slänga ihop lite mat själv på lägenhetshotell) och sedan Staatsoper. En upplevelse! Magnifik entré, pampig salong, fullsatt och så en klart sevärd opera där Sonya Yoncheva i rollen som Juliette är värd en extra applåd. Sista halvtimmen var magisk! Ett mycket värdigt slut på vår semester i Wien.

en vecka i wien - första halvan

Onsdag kväll
Anlänt till Wien. Hittar inte hotellet. Irrar omkring. Ser en nunna och känner lugn när hon ler förstående mot mig där jag står i ett gathörn och ser uppgiven ut medan älsklingen försöker lokalisera oss. Trött, varm, arg. Hittar hotellet - till slut! Möter en man som bara pratar snabbt på tyska. Jag kan pyttelite tyska och förstår ingenting. Älsklingen förstår ingen tyska alls. Obehagskänslan smyger sig på. Till slut har vi ändå fattat allt med koder och annat och tar oss upp till rummet, som visar sig vara en hel lägenhet. Stor lägenhet med högt i tak, parkett och stuckatur. Inget att klaga på! Sköna sängar dessutom! Varmt, hett, sova.

  
                   Kunsthistoriche Museum                                      Varför ha ett trist medicinskåp, liksom?
Torsdag
Älsklingen lycklig på morgonen för äntligen har han ett badkar att plaska i! Het morgon och varmare skall det bli. En bra bit över 30 grader. Svettig direkt efter duschen, men hela staden svettas så det är bara att sälla sig till mängden. Snurrade runt lite med S-bahn och U-bahn, men hittade till slut både rätt och ett Vienna Card. Mot Kunsthistorisches Museum. Vilken byggnad! Så stort och så pampigt! Finaste utställningarna var absolut Egypten och Antiken med den genomtänkta ljussättningen. Roligast att se var nog trots allt alla riktigt stora tavlor av Rubens. Väl värda att sitta och titta på en stund. Hetare än hett när vi kom ut. Klev av U-bahn vid Stephansplatz och där stod den i all sin gotiska prakt - Stephansdom! Pustade ut på ett café med en iskaffe och en bit Esterhazytorte. Älsklingen tog en bit Sachertorte. Det hör ju liksom till! Trötta på kvällen efter alla intryck.

  
                                  Karlskirche                                                             Spanska ridskolan
Fredag
Fortfarande stekhet men man sover trots allt. I alla fall till byggjobbarna på innergården kör igång vid 08. :) Första stoppet för dagen: Karlskirche. Maffig kupol! Älsklingen åkte upp med hissen, men jag hörde bara hur bräderna knakade i "bron" som gick tvärsöver kupolen så jag stannade tryggt i kyrkbänken. En kort promenad till Café Museum. Mycket god jordgubbstårta! Gigantisk Apfelstrudel till älsklingen. Promenerade omkring lite. Staden är magnifik! Som att varje litet hus är ett mindre palats. Spanska ridskolan kändes som ett måste så vi köpte biljett till kvällsföreställningen. Klart förvirrande vilken entré som gällde och vi var långt ifrån de enda som inte fattade galoppen (haha - kunde inte låta bli!). Visade sig att det var olika ingångar för olika biljetter och till slut blev det rätt. Föreställningen är en upplevelse men säkert ännu mer för den dressyrfrälste. Vackert ridhus - minst sagt! Lite dyrt tyckte vi nog att det var, men det är möjligen en fråga om kunskapsbrist också.

   
                      Utanför Albertina.                                                                 Bruegel d. ä De sju dödssynderna - Fåfänga
Lördag
Lugnt på byggfronten. Längtar efter moln. Lite regn - ja tack! 20 grader istället för 30 plus - ja tack! Har jag nämnt att det inte finns AC i lägenheten - puh! Tog det lugnt på förmiddagen. Ägnade eftermiddagen åt att besöka Albertina med en varierande och spännande konstsamling. (Minimalistiska utställningslokaler - ovant i Wien!) Bruegel d. ä:s sju dödssynder imponerade särskilt med sina absurda inslag och utställningen med Helnweins verk berörde på ett obehagligt men tänkvärt sätt. Gick en promenad i staden men jag måste säga att tre dagar känns i fötterna. Enkel middag och god glass avslutade kvällen. Nej, förresten, det gjorde ett österrikiskt TV-program där alla vara klädda i "folkdräkt" och det spelades någon form av folkmusik alternativt dryckesvisor. Programledaren fick mig att tänka på Carl-Anton i Vita Bergen, för er som minns ... :)

NW

Zadie Smith är en författare vars böcker jag verkligen tyckt om att läsa. Vita tänder var fantastisk, Autografjägaren bra, och Om skönhet riktigt, riktigt läsvärd. Smiths persongalleri har alltid intresserat mig och hennes sätt att berätta om dessa personers liv tilltalar mig verkligen. Därför såg jag så klart fram emot hennes senaste bok, NW, men vad hände här? Jag känner mig helt förvirrad och klart besviken. 

NW är som flera böcker i en och det är sällan en bra idé i mitt tycke. I första delen blandas ett språk som i det närmaste kan beskrivas som flow of consciousness med ett mer traditionellt berättarspråk. Blandningen fungerar sådär. Jag hade hellre sett ett mer genomgående berättargrepp för ett bättre flyt. I de två följande delarna är det ett långsammare tempo och språket förändras igen. Det blir liksom ingen ordning alls på någonting. 

I bokens tre delarna möter vi olika huvudpersoner och det är den första delen som är mest intressant och i ärlighetens namn den enda del jag läste i sin helhet. Leah öppnar dörren för Shar som hävdar att hennes mamma är på sjukhuset och hon behöver pengar till taxi. Leah lånar henne pengarna, men allt är förstås en bluff. Shar dyker aldrig upp igen för att betala tillbaka, men Leah springer på henne ibland på offentliga platser och tvingas inse att hon blivit lurad. Det är en del av berättelsen. En annan är Leahs försök att skapa sig en annan vuxentillvaro än den hennes föräldrar hade. Hon vill bo lite bättre, ha en lite bättre adress. Detsamma gäller för de personer vi möter i de andra delarna av boken, Natalie, Felix och Nathan. Som vanligt i Smiths böcker finns minoriteter och människor från olika klasser närvarande och hon vill verkligen skildra deras värld och verklighet med en moderna berättarton, men jag tycker inte att det blir lika tydligt som i tidigare böcker och jag saknar det. Självklart inser jag att mina bristande kunskaper om London nog är en bidragande orsak till att mycket i denna roman går mig förbi. Kanske är det en  betydligt mer givande läsningen för den som känner till NW och Caldwell bättre, ungefär som att jag kan relatera till förortsliv och östermalmsliv i Stockholm på olika sätt. 

Jag hoppas att detta är en tillfällig svacka och att Zadie Smiths nästa bok skall vara lika bra som de tre tidigare. Det är ju så trist om man tvingas "göra slut" med en av sina favoritförfattare.

(Rec. ex från Albert Bonniers förlag)  

packat och klart

Packning pågår. I handbagaget det viktigaste: böckerna! Skönlitterära och guideböcker. I ärlighetens namn har jag mest läst om tårtor än så länge i guideböckerna,  men jag menar, något ska man ju äta! :) 

Blir nu en veckas semester både för mig och bloggen. Vi återkommer sedan med förnyad kraft. 

Glad midsommar önskar jag er alla! 

en kulturenkät

Hittade en kul enkät hos Fiktiviteter och kunde inte motstå att fylla i den även för egen del. 

Första skivan jag köpte: Minns inte exakt men det kan ha varit Lili & Susies debutalbum.

Senast spelade låt: Could you be loved med Bob Marley. Mycket olika mig!

Första sajten jag kollar när jag vaknar: Jag kollar en app - Wordfeud. Fortfarande kvar i det träsket, ja!

Spel jag spelar mest: Candy Crush Saga - detta gift!

VOD-tjänst: VOD? Vaddå VOD? Fattar ingenting ...

SVT Play-tips: Här vill jag säga Öppet Arkiv men det har ju fått en egen sajt nu, så jag säger (passande nog) Work of Art.

Favoritradioprogram: Strölyssnar mest på radio, men dokumentärer på P1 och P3 är alltid värt att lyssna på. Tendens i P1 på sommaren.

Söndagskulturkonsumtion: TV, alltid TV. Bok också förstås!

Dyraste kulturvana: Teater om jag tänker på vad jag betalar vid varje tillfälle

Film jag sett flest gånger: Ivanhoe (och snälla, snälla Ivanhoe, välja Rebecka nästa år!)

Bok jag läst flest gånger: Måste varit någon bok när jag var liten ... Pappa läste Lillasyster Kanin eller Den feta näktergalen säkert 100 gånger för mig så den måste nog räknas. :)

Favorittidskrift: ViLäser vissa nummer och Språktidningen vissa nummer.

Konstart jag har svårast att relatera till: Videokonst har jag generellt svårt för, det blir lätt så ... Pretto?
Dans har jag svårt att tolka, men kan ändå uppskatta på något sätt.

Konstverk jag skulle vilja äga: Har inte funderat så mycket på det. Kan för lite om konst helt enkelt.

Verk som fått mig att gråta: Jag kan bli starkt berörd av klassisk musik, men jag har väldigt långt till tårar.

Favoritsajt: Alla bokbloggar jag tittar in till flera dagar i veckan. Så mycket roligt att läsa!

jag har inte glömt dig

Hej bloggen! Jag har inte har inte glömt dig, men det är mycket annat just nu. Det blir inte så mycket läst och inte så mycket lyssnat på ljudbok heller. Jag längtar till sommarens ledighet och på tisdag gör jag min sista arbetsdag för detta läsår - alltid lika underbart att nå fram till sommarlovet! På onsdag åker jag och älsklingen på semester till Wien. Ska blir så skönt! En hel vecka att bara strosa omkring, titta på alla fina byggnader, gå på museum, äta tårtbitar, sitta i parker. Njuta.

Vet att många av er läser mycket på era semestrar, men i ärlighetens namn brukar det inte bli så mycket läst för min del. Tre böcker är dock någon slags minimum att ta med. En som jag troligtvis kommer att läsa i hela veckan, en ifall att jag läser ut den boken och en till ifall någon av de andra två visar sig vara trist och inte lockar till vidare läsning. Viktigt att alla är i pocketformat, inbundet släpar jag inte i resväskan, e-bok är inget för mig.

Har inte riktigt bestämt mig men jag tror att dessa tre får följa med till Österrike:

    

När jag kommer hem från Wien satsar jag på att läsa de rec.ex som fortfarande väntar på att bli lästa och sedan blir det helt fri lustläsning resten av sommaren precis som jag vill ha det.

ledigt mitt i veckan

Försöker hitta läslusten och lugnet igen.

sjung om studentens lyckliga da'r

Det här är det bland det bästa med mitt jobb och det är ett privilegium att varje år få vara med om denna dag som är så efterlängtad. I år är jag lite trött efter denna lyckans dag eftersom jag sa tack och hej och all lycka i framtiden till den klass jag följt i tre år. Gläds med dem!

loka likes e-böcker

Har ni sett det här? Alla sätt att sprida litteratur är bra och värda att uppmärksammas tycker jag. Köp en Loka och få en e-bok - inte dumt alls! Smart att välja deckare för sommaren är ju verkligen deckarnas tid. Jag tror och hoppas att detta blir en lyckad kampanj!

de imperfekta

Ibland stöter man på en bok som lite oväntat visar sig vara en pärla! Jag hade inte så stora förhoppningar på Tom Rachmans bok De imperfekta, men så fel jag hade! Jag gillar i princip allt med boken från språk till karaktärer och upplägg. Förhåller mig som alltid lite skeptisk mot kursiverade delar och även om jag inser att de har en sammanbindande effekt kan jag inte låta bli att skumma lite.

I boken De imperfekta får vi möta ett antal individer som alla har kopplingar till den engelskspråkiga tidningen med säte i Rom. Tidningen har inget namn i boken och jag finner det befriande. Ett namn, vilket det än hade varit, hade gett en förutbestämd bild av tidningen men nu är det mer öppet. Alltihop startade med en amerikansk miljonär och hans dröm, men nu har femtio år gått och tidningen har allt färre läsare och ägarna vägrar ge ut den digitalt. Istället för en bok om redaktioner och journalister blir det här en bok om människor. Alla får varsitt kapitel och vi träffar journalister, korrekturläsare, rubriksättare, läsare och ekonomiansvariga, men det är inte deras arbete som är i centrum utan deras privatliv. Det är en samling kantstötta människor, men just därför så fängslande intressant att läsa om och så trovärdiga. Jag tycker om dem alla på något sätt och ibland vill man hjälpa och stötta dem, ibland be dem tänka efter, ibland skratta med eller åt dem. Vissa blir lite smått favoriter och hjärtat klappar allra mest för den kvinnliga läsaren som i sin iver att läsa allt som står i tidningen ligger så många år efter att det i hennes värld fortfarande är 1994 och folkmordet i Rwanda har precis kommit till världens kännedom.

Vi ska prata om boken i vår lilla bokcirkel och jag är säker på att det kommer att bli ett intressant samtal och jag blir förvånad om inte alla tyckt om boken.

lägesrapport

Just nu läser jag:

De imperfekta av Tom Rachman
Roten till det onda av Peter Robinson
Resa i sharialand av Tina Thunander

Sedan länge, och egentligen är det helt obegripligt att jag inte läst ut den, läser jag också Torsdagsänkorna av  Claudia Pinero. Vi kan säga att den är pausad. :)

Ja, det är lite för många böcker samtidigt och jag får väl erkänna att jag tappar handlingen mellan varven, men det är bra böcker och utlästa blir de förr eller senare.

    

bokbloggsjerka 31 maj - 3 juni

Jag har varit i Göteborg och haft tre underbara dagar, men nu är jag hemma i Småland igen och avslutar helgen med att svara på veckans jerka:

Vilket är ditt favoritformat när det gäller böcker? (Observera att ni inte behöver begränsa er till bara ETT.)

För mig är svaret enkelt: Pocket. Lagom stort, lagom tungt, lätt att ha i väskan. Gillar mjukheten också. Alltför tjocka böcker gör sig inte så bra i pocketformatet och ibland gör de texten för liten för att spara in på antal sidor i de tjocka böckerna, men det gör inte mig så mycket för jag läser mycket sällan så tjocka böcker.

(Som pocketfantast avslutade jag förstås min Göteborgsvistelse med ett besök på den där lila butiken, köpstopp till trots!)