Inledde läsandet idag med två små noveller ur nämnda samling. Den första, Det var mycket soligt på andra sidan, skriven av den angolanske författaren José Eduardo Agualusa, är en charmig historia om Ruben som inte kan låta bli att svara i telefonen för samtalet kan ju vara till honom även om det inte är hans telefon som ringer. När han en natt står och väntar på en taxi i Lissabon ringer det i en telefonkiosk och han kan inte motstå att svara. Kvinnan söker någon annan, men för Ruben är kvinnans röst som solsken och kärleken omedelbar.
Den andra novellen är en mer brutal historia. Att döda en hund av Samantha Schweblin, en argentinsk författarinna, utspelar sig i Buenos Aires och huvudpersonen är en man som på grund av ekonomin måste försöka få jobb som yrkesmördare. Han stämmer träff med Mullvaden och vet att han måste genomföra det obligatoriska testet - slå ihjäl en hund. Den som inte kan slå ihjäl en hund kan inte slå ihjäl en människa. Sådan är logiken. På ett torg hämtar de en hund, skadar hunden och åker till hamnen för att slå ihjäl den. Mer säger jag inte. En novell som jag tänkt på under resten av dagen så den var nog mer intressant och tankeväckande än vad jag först trodde.
Första mötet med texterna i Människosaker är absolut positiv!
Så spännande! Jag ser fram emot att läsa om fler
SvaraRaderaJa, det började ju lovande så jag fortsätter nog med en novell lite då och då under de närmsta veckorna. Finns ju dagar när romanläsningen inte lockar lika mycket. :)
Radera