Jag älskar gamla svartvita filmer, framför allt från 40-talet. Tycker det finns något mycket charmigt över sättet de tilltalar varandra, hur de är klädda, den lättsamma intrigen. Underhållningsvärdet. Jag är inte blind för de könsstereotypa rollerna och samhällshierarkierna men köper det för vad det är och småskrattar lite mellan varven.
Med tanke på detta trodde jag att Maria Lang, som jag aldrig läst tidigare och vars böcker nu kommer i nytryck hos Norstedts med ursnygga framsidor, skulle vara något för mig. Jag gillar ju trots allt Agatha Christie i lagoma doser. Men ... Det funkar inte alls för mig. Jag började läsa Farligt att förtära och kände ingen kärlek, så jag lät den ligga ett par dagar för jag tänkte att det kanske kunde bero på någon tillfällig humörsvacka gällande deckare, och tog tag i läsandet igår igen. Nej, det blev inte bättre. Boken är nämligen precis som en pladdrig 40-talsfilm, men det som funkar så bra med dialogerna på film blir av någon anledning inte alls bra i skrift. De kommer liksom aldrig till sak. Utan tvekan förstår jag att böckerna blev en stor succé när det gav ut. Farligt att förtära är ett skickligt tidsdokument, precis som många av dagens deckare, men ibland blir böcker för gamla och det är så jag känner här.
Läste ytterligare tjugo, trettio sidor eftersom det trots allt utspelar sig i skolmiljö och det är ju alltid lite roligt när man själv är lärare, men med undantag av enstaka elevrepliker och en viss förtjusning över ett giftskåp i kemisalen förblir jag tämligen oberörd även där.
Jag vill verkligen gilla Langs bok, men det vill sig inte alls. Den blir nog aldrig utläst, trots att den innehåller ett giftmord och det är något av en personlig favorit när det gäller hur någon mördas i deckare.
(Rec.ex från Norstedts)
Läste ett par Lang för åratal sedan. Minns inte riktigt vad jag tyckte. Men nyutgåvorna har verkligen snygga omslag; kommer de i pocket finns chansen att jag köper bara för omslagens skull.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaDen har jag också läst - fast originalutgåvan! Tycker precis som du att det var ingen höjdarbok precis och allt var så förutsägbart vad som skulle hända. Jag hoppades hela tiden att den skulle bli bättre när jag läste den - men oj så fel jag hade! Kände mig faktiskt uttråkad när jag läste den, men jag läste i alla fall hela boken från pärm till pärm. Ha det gott!