18 jan. 2019

bokbloggsjerka 18 - 21 januari



Fredag och det betyder ju numera bokbloggsjerka! Veckans fråga lyder:

Vilken är den bästa barnboken/ungdomsboken som någonsin har skrivits? (Tänk på din barndom om du inte läser denna genre i dag, eller var kreativ och vinkla frågan som du vill för att kunna besvara den).

Jag tänker att frågan är närmast omöjlig att besvara. De böcker jag själv läste under min barndom på 80-talet skulle garanterat känns daterade för ett barn idag. I alla fall till största delen. Jag minns ju inte heller alla bilderböcker och högläsningsböcker som passerade under mina tidiga år. Inte heller särskilt många från bokslukaråldern. Även de jag minns är det väl tveksamt att hylla till skyarna helt ohejdat. Och vad är ens kriterierna för att utses till den bästa barn- eller ungdomsboken genom tiderna?

Men för att ändå svara något så säger jag att den bästa boken är den som fångar barnets uppmärksamhet. Boken som barnet vill höra om och om igen. Boken som kanske får barnet att vilja läsa fler böcker, kanske inspirerar barnet till att bli en läsare av egen kraft när tiden är mogen. Den boken kommer ha helt olika titel från barn till barn, men det är ändå den boken jag utser till den bästa som någonsin skrivits.

17 jan. 2019

ett jävla solsken och late bloomer

2019. Kan definitivt bli bättre. Ovanpå diverse som inte känns bra, har jag nu en rejäl förkylning som däckar mig. Nedbäddat läge och jag har slukat den australiensiska tv-serien Hemma igen på SVT play, men jag har också lyssnat på ett par ljudböcker mellan hostattackerna. 

Ett jävla solsken : en biografi om Ester Blenda Nordström (ljudbok)

Fatima Bremmer Ett jävla solsken - en biografi om Ester Blenda Nordström var en intressant bok att ta del av. För mig var det här en helt okänd kvinna innan boken om henne började dyka upp i press och bloggar och det känns som att de flesta har rätt bra koll på bokens handling. Hennes liv är minst sagt intressant med resor och äventyr och ett helt banbrytande förhållningssätt till journalistiken. Ester Blenda, född 1891, anpassade sig inte efter tidens konventioner, utan levde livet efter eget huvud. Hennes stora kärlek kan hon dock inte visa upp öppet, där satte lagen stopp. 

Det är en välskriven bok som ger liv åt Ester Blenda och många av de personer hon mötte under sitt liv. Biografi kommer aldrig bli en favoritgenre för mig, men det här är så bra det kan bli enligt mig. Har full förståelse för att den belönades med Augustpriset 2017. 

Late Bloomer (ljudbok)
Den andra boken blev betydligt lättsammare läsning - Late Bloomer av Emma Hamberg. Här möter vi Ulla som helt tappat livsgnistan sedan hennes man Ingemar dog två år tidigare. Genom allmänt dåligt leverne försöker hon sig på ett slags medvetet långsamt självmord, men innan hon går in för det helhjärtat ser hon till att skaffa en livförsäkring så sonen ska ha råd att renovera köket när hon trillar av pinn. Hon måste dock fördriva tiden på något sätt medan hon väntar på att döden ska knacka på dörren så hon köper, utan egentlig anledning, en fågelkikare. Det ska dock inte bli fåglar hon kikar på utan sina grannar. Särskilt lägenheten med röda sammetsgardiner intresserar henne. Vad är det för skum verksamhet som pågår där egentligen? Vilka är alla märkliga människor som kommer och går? Är det någon som far illa? Ulla måste få svar på sina frågor och beger sig ut och över till grannhuset. Där ska allt ta en annan vändning än den tänkta. 

Boken är tänkt att med glimten i ögat skildra en kvinna som att vänta på att livet ska börja (fast hon planerat att det ska sluta), men jag faller inte riktigt för den. Första delen när Ulla börjar spana på grannlägenheten roar mig mer än det som sedan händer i lägenheten och så var det nog inte tänkt. Jag måste också säga att det här är ett bra exempel på att författaruppläsning inte alltid är det bästa. Nja, det här var inte riktigt en bok för mig, men den är bara ett par timmar lång så det är snabblyssnat. 

12 jan. 2019

bokbloggsjerka 11 - 14 januari



Har ni sett att bokbloggsjerkan hos Annika är tillbaka? Så kul tycker jag! Har verkligen saknat jerkan. Precis som vanligt består jerkan av att svara på veckans fråga och den här gång lyder den som följer:

Vilka boksläpp ser du fram emot under 2019?

Jag gjorde ett inlägg i december om vilka av vårens böcker jag ser fram emot att läsa. Vill du se hela listan kan du klicka här. Om jag så här för jerkans skulle ska plocka ut några som jag ser extra mycket fram emot att läsa så väljer jag dessa:

Regnmannen (inbunden) SmÃ¥ eldar överallt (inbunden) Mai betyder vatten

Nu ska det bli kul att kolla in vilka böcker ni andra ser fram emot lite extra!

7 jan. 2019

minns mig som en ängel

Minns mig som en ängel (ljudbok)

Årets första bok blev föga förvånande en ljudbok! Det blev dessutom en svensk deckare, och det är ju inte heller något som förvånar så där väldans mycket. :)

Kristina Appelqvist är en sån där författare som jag tänkt att jag skall läsa, men så har det liksom aldrig riktigt blivit av. Förrän nu. Minns mig som en ängel tar sin början med att Helena Wallner, bokens huvudperson, befinner sig på Bjertorps slott för att tillsammans med andra i den stiftelsestyrelse hon sitter med i bestämma vem som skall tilldelas deras prestigefyllda litteraturpris som bara delas ut vart tredje år. Plötslig, men ändå enskilt, bestämmer sig stiftelsens ordförande för att avslöja en välbevarade hemlighet för Helena - vem som skall få årets nobelpris i litteratur.

Ja, som ni förstår känns det här boken mer aktuell nu än när den kom för några år sedan. Här finns en mordhistoria som har länkar till Svenska Akademien, Karen Blixen och en smått bortglömd opera. Givetvis kommer vår huvudperson att bli indragen i det hela och mot slutet blir det rätt spännande.

För att vara en deckare känns Minns mig som en ängel ovanligt långsam utan att egentligen vara det. Jag har lite svårt att sätta fingret på vad det beror på. Kanske är det för att Helena Wallner inte är polis eller journalist eller åklagare eller något liknande. Hon är litteraturforskare, och i smyg är hon talskrivare åt ett par herrar i sin närhet. Hennes kollegor är professorer och andra anställda på universitetet och hon rör sig mest i den akademiska världen. Det fiktiva Västgöta universitet är henne hemvist och jag, som ju var Skövdebo ett par år, gillar att Högskolan i Skövde uppdaterats till universitet. Det här med Skövde är faktiskt ett klart plus med boken för min del. Det är kul att känna igen sig bland gatunamn, restauranger och andra landmärken.

Jag tänker inte avslöja mer om denna bok, men kan väl säga att jag absolut kommer att läsa fler böcker i serien om Helena Wallner.

1 jan. 2019

bokslut 2018

Relaterad bild
Bild från: c/o Inc.com

2018 skall nu läggas till handlingarna och sammanfattas med ett bokslut. Året har innehållit både berg och dalar som det alltid tycks bli. Jag har varit till Prag (katastrof!), Hamburg (vi åker dit igen när det inte är fullt av getingar) och Berlin (älskade, älskade stad!). Min arbetsplats fick nedläggningsbesked i somras och hösten har varit rörig. Nu kickstartar jag 2019 med nytt jobb och hoppas att det blir bra. 2018 var också året då jag tänkte ta några fler högskolepoäng, men hälsan satte stopp. Nya tag även på den fronten 2019 alltså.

Nu till bok- och läsåret som gått. Det har långa perioder varit segt. Har knappt läst alls under vissa veckor. Men, tack vare en plötsligt ökad läslust i december kom jag ändå upp i 79 st utlästa böcker, vilket är en mer än förra året. Jag är omåttligt nöjd! Av de utläst böckerna har 26 st varit recensionsexemplar. Tack alla snälla förlag för det! Jag har blivit mer restriktiv med rec.ex eftersom jag vet att jag inte alltid hinner läsa dem i den takt jag vill. Nu har jag bara ett rec.ex från 2018 kvar och det är verkligen inte mycket att dåligt samvete för.

Genremässigt, ja enligt min egna grovhuggna genredefinition alltså, så har läsningen sett ut så här och det har ändå varit lite variation:
Roman: 39 st
Deckare/spänning: 29 st
Självbiografi: 4 st
Dagbok: 1 st
Essä: 1 st
Ungdom/YA: 1 st
Populärvetenskap: 1 st
Novellsamling: 1 st
Ljudboksföljetong: 1 st

När det kommer till format, och ja även detta är rätt grovhugget, blev det så här:
Ljudbok: 48 st
Inbundet: 14 st
Pocket: 7 st
Ljudbok/inbundet: 10 st

Ljudbok är räddningen i tider av koncentrationssvårigheter och lässvackor! Jag hoppas dock på mer pappersboksläsning 2019, men det har jag ju önskat förut ... :)

Bokgeografi tycker jag är kul att ha lite koll på och jag utgår som bekant alltid från landet där boken utspelar sig. Förra året lyckades jag pricka in alla världsdelar, men i år har Sverige verkligen dominerat och det har blivit rätt dåligt med det litterära världsomseglandet:

Norden
Afrika
Sverige: 49 st
Marocko: 1 st
Finland: 2 st
Sierra Leone: 1 st
Danmark: 1 st

Norge: 1 st
Nordamerika
Föröarna: 1 st
USA: 3 st


Europa
Asien
Storbritannien: 10 st
Sydkorea: 1 st
Frankrike: 3 st

Irland: 1 st
Flera länder i samma bok
Ungern: 1 st
2 st
Schweiz: 1 st

Nederländerna: 1 st


Vad av det jag läst under året har på något sätt stuckit ut då? Ja, här kommer årets lista!

Årets första: Livet går så fort. Och så långsamt av Martina Haag
Årets sista: Råttfångaren av Kamilla Oresvärd

Årets feelgood: Gröna fingrar sökes av Annika Estassy
Årets novellsamling: Nocturner av Kazuo Ishiguro
Årets moderna klassiker: Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen
Årets arbetarlitteratur: Jag ska egentligen inte prata om det här av Sara Beischer
Årets kärlekshistoria: Bränn alla min brev av Alex Schulman
Årets överraskning: För såna som oss av Nevala/Karlsson
Årets författare som alltid levererar: Vajlett och Rut av Karin Alfredsson

Årets oväntade vändningar: På andra sidan väggen av Shari Lapena
Årets krypande stämning: De försvunna av Caroline Eriksson
Årets otäcka man: Bara du av Ninni Schulman
Årets besök på psyket: Innan snön faller av Helena Kubicek Boye
Årets familjedrama: En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson
Årets franska pärla: Det vi inte visst var lycka av Agnès Ledig
Årets finaste: Den röda adressboken av Sofia Lundberg
Årets HBTQ: Trädet och vinrankan av Dola de Jong
Årets pensionärsvarning: Det stora dejtingäventyret av Max Schüllerqvist
Årets udda familj: Kåda av Ane Riel
Årets borde byta omslag: En oväntad sommar av Isabel Allende
Årets flykt från verkligheten: Skuggan av ett år av Hannah Richell

Och så till slut ...
Årets bästa roman: Vegetarianen av Han Kang
Årets bästa deckare/spänning: Silvervägen av Stina Jackson

Nu är det bara att se fram emot 2019 och all läsning som det året bär med sig! 

31 dec. 2018

kvartalsrapport

Bildresultat för books

Innan hela året skall summeras kommer här som vanligt en kvartalsrapport för tiden oktober - december. Efter ett år då läsningen suttit hårt åt tycker jag det lossnat lite mer nu i december och något som i alla fall liknar läsflyt har infunnit sig. En förändring om inte varit mig emot! Annars har det inte varit så roliga månader med nedläggningsperiod på jobbet och en kropp som inte riktigt fungerar så jag hoppas på en förändring även där inför nästa år. 

Totalt har jag under oktober - december läst 23 böcker. Så mycket har jag inte läst något annat kvartal i år så jag är mycket nöjd med den siffran. Av de lästa böckerna var 9 st rec.ex. Tack förlagen för det! 

Tittar vi på genrer så har det varit ovanligt många självbiografier: 

Roman: 9 st
Deckare/spänning: 8 st
Självbiografi: 4 st
Novellsamling: 1 st
Essä: 1 st

Format då? Är det ljudbok i topp som vanligt? Jodå, det är det så klart, men kolla på pocket. 4 st pocket har det blivit - jag ser det som ett framsteg!

Inbunden: 2 st
Ljudbok: 14 st
Ljudbok/Inbunden: 3 st
Pocket: 4 st

Länder där böcker utspelar sig: 
Sverige: 17 st
Storbritannien: 3 st
Färöarna: 1 st
Ungern: 1 st
Olika: 1 st

Ja, det blev verkligen en mycket kraftig sverigedominans de här tre månaderna, men så kan det ju bli. Ungern sticker ut som en land jag sällan tar litterära resor till. Kul att få med såna länder på listan också.

Till sist ska kvartalets bästa utses och det blir dessa: 
Bästa roman: Bränn alla mina brev av Alex Schulman och Skuggan av ett år av Hannah Richell
Bästa deckare/spänning: Silvervägen av Stina Jackson 

Med detta önskar jag er ett  
Gott Nytt År!

30 dec. 2018

råttfångaren

Råttfångaren (pocket)

Årets sista utlästa bok blev Råttfångaren av Kamilla Oresvärd. Det är tredje delen i serien om polisen Stina Seger, men den första boken i serien som jag läser. Jag kan inte säga att jag tänker särskilt mycket på att det är tredje delen utan den funkar bra att läsa som fristående boken även om det ibland hänvisas till händelser i tidigare böcker.

Stina åker tillsammans med sina två väninnor Amelie och Carolina till Marbella på semester. På semesterns sista dag avslöjar Carolina att hon i sin ungdom tillbringat ett par somrar där i ett av ortens verkligt storståtliga hus. Innan de åker hem skall också mannen i den lilla butik där de köper vatten hinna bli brutalt mördad. Väl hemma i Sverige igen blir Stina omplacerad och hennes tjänst är nu på Göteborgspolisens cold case-enhet. En tjänst där hon mest sorterar papper som en del i rehabiliteringen från en händelse i tidigare böcker. Så försvinner hennes vän Amelie och Stina får inte delta i utredningen, men naturligtvis blir hon ändå inblandad och alla bokens trådar skall flätas samman lagom till upplösningen.

Det här en svensk standarddeckare. Varken särskilt bra eller särskilt dålig. Stina lämnar inte något jättestort avtryck, men hon fungerar som huvudperson i den här typen av deckare som bara vill underhålla lite för stunden och där läsaren inte behöver fundera så mycket på vare sig handling eller karaktärer. Jag kan väl inte säga att jag direkt längtar efter att läsa en bok till i serien, men när lättuggat är vad jag söker kanske jag ger den en chans till. På baksidan beskrivs klaustrofobisk spänningsroman. Det skulle jag inte säga att den är. Boken, personerna och upplösningen beskrivs bäst med det berömda svenska ordet lagom. Ha alltså inte alltför stora förhoppningar om ni sätter er ner med boken, utan se den bara som snabbläst underhållning. Om det vore sommar skulle jag kanske ha kallat den solstolsvänlig.

(Rec.ex från Bokfabriken)

28 dec. 2018

izas ballad

Izas ballad (häftad)

"Då Etelkas man Vince avlider efter en tids sjukdom flyttar Etelka hem till sin dotter Iza i Budapest. Båda två är angelägna om att göra sitt bästa av situationen, men trots de goda föresatserna blir det inte som de tänkt sig. Under alldeles för lång tid har de två kvinnorna levt helt skilda liv och har olika uppfattningar om det mesta. Missförstånd och konflikter uppstår, och klyftan mellan dem blir bara större och större." (Text från Bokus)

Boken Izas ballad av den ungerska författaren Magda Szabó har jag haft liggande ett tag väl medveten att den nog krävde en julledigt för att komma till sin rätt och även om den inte är svår eller tungläst kräver den ändå lite mer koncentration.

Som synes av baksidestexten ovan möter vi i boken en mor och en dotter. Etelka är en bit över sjuttio och har levt länge i den lilla landsbygdsstaden. Dottern Iza, som först var gift med Antal och sedan skilde sig, har flyttat till huvudstaden Budapest och lämnat småstaden bakom sig. På något sätt har hon också lämnat sina föräldrar bakom sig men när nu fadern avlidit ser hon det som självklart att mamman skall följa med till Budapest och att de skall bo tillsammans i Izas moderna lägenhet. Tidsmässigt är det 1960-tal och moderniteter som brödrostar och kaffebryggare har kommit till storstaden, men Etelka vill göra allt på det gamla sättet.

Boken utkom 1963, men jag tycker absolut att den håller för läsning även idag. Här finns en del som man väl närmast får kalla politiska element, men för mig är de inte så viktiga, de faller i bakgrunden. Jag läser istället detta som en stark mor- och dotterskildring och en berättelse om hur svårt det kan vara för gammalt och nytt att förenas. Etelka rycks upp från sitt hem efter den älskade makens bortgång och placeras i ett sammanhang som för henne är helt främmande. Hon känner ingen och Budapest är helt förändrat sedan hon var där på bröllopsresa många år tidigare. Hon törs knappt lämna lägenhet och de gånger hon gör det är det för att gå till en lekplats/park alldeles i närheten av lägenheten. Iza tillåter henne inte att hjälpa till med någonting eller göra någonting i hushållet eftersom hon har Theresa anställd, så modern blir i det närmast helt sysslolös. Samtidigt är det som om Iza känner sig instängd av att ha mamman boendes hos sig då hennes sociala liv och kärleksliv blir lidande. De två kvinnorna saknar också helt förmågan att prata med varandra och sprickan mellan dem blir bara alltmer tydlig.

Jag förstår inte alltid Etelka, men hon får mig ibland att tänka på min egen mamma som är i Etelkas ålder och som också har svårt att ta till sig en del i det nya samhället. Hon vinner därför mina sympatier, medan Iza för mig framstår som en rätt känslokall människa. Samtidigt är inte Iza-typen mig helt obekant heller. Jag kommer från en liten stad och minns hur människor som flyttade till storsta'n ofta kom hem och var lite som Iza och hade ett mycket stort behov av att lägga sin uppväxt bakom sig och liksom distansera sig. Det är inte särskilt trevligt. Iza tycks så mån om det att hon som en följd av det tappat sin person och sin personlighet. Hon är en modern människa som av egen kraft fråntagit sig själv sin historia. Etelka ser det och sörjer den dotter som var samtidigt som hon sörjer sin man. Det är sorgesamt på sitt sätt.

En fin läsupplevelse och intressant att läsa något av en ungersk författare. Det är ju inte varje dag jag gör det precis.

(Rec.ex från Nilsson förlag)

27 dec. 2018

silvervägen

Silvervägen (ljudbok)

Lelles sjuttonåriga dotter har försvunnit. Tre år har gått och medan hans ex-fru sköter sökandet och saknaden via sociala medier och samlingar vid årsdagen för försvinnandet, beger sig Lelle ut på vägarna. Han kommer inte ge sig förrän han genomsökt varenda skrymsle av över Norrland i jakt på sin dotter. Väg 95, den som kallas Silvervägen, är hans nattliga hemvist hela somrarna. Sökandet och behovet av att få en förklaring har helt tagit över hans liv.

Den här sommaren flyttar Meja, även hon en tjej på sjutton år, med sin mamma till Lelles hemort, Glimmersträsk. Mejas mamma har träffat en man på Tinder och sin vana trogen kastar hon sig in i relationen. För Meja är det bara att följa med, om än motvilligt. Snart träffar hon Carl-Johan och dras in i hans liv och hans familj. De lever inte riktigt som alla andra, men Meja finner en trygghet där som saknas i hennes trassliga liv tillsammans med den psykiskt instabila konstnärsmodern. Lelles och Mejas liv skall komma att länkas samman och en annan sjuttonårig tjej skall försvinna innan den här berättelsen är avslutad.

Silvervägen av Stina Jackson är faktiskt precis så bra som alla säger! Jag har full förståelse för att den här psykologiska spänningsromanen både fått priser och en hyllande läsarskara. Det är något med det nattliga närmast desperata sökandet i kombination med Mejas sökande efter det hon inte fått under sin uppväxt som bidrar till en trovärdig spänning. Den där blandningen av vardag, samhälle, personregister och spänningsmoment som utmärker svenska böcker i genren finns här, men hanteras ovanligt skickligt och gör att boken blir något extra. Jag blir kanske inte direkt överraskad över upplösningen, som dessutom känns lite hastig, men det gör inget. Den här boken är så mycket mer än slutet. Jag skulle till och med vilja säga att slutet inte är det viktiga.

25 dec. 2018

bränn alla min brev

Bränn alla mina brev (inbunden)

I en recension i Expressen skriver Therese Eriksson att Alex Schulman skriver som om det gällde livet och visst har Bränn alla min brev den känslan. Det är en roman men stoffet till den är hämtat från Schulmans mormor och morfars liv. Brev och dagböcker vävs samman med fiktion och bildar en roman som känns när man läser den.

Jag har aldrig varit något fan av Alex Schulman och har därför inte koll på hans familjebakgrund och även om jag läst hans bok om pappan (Skynda att älska) måste jag erkänna att bokens innehåll helt fallit i glömska. Boken om hans mamma  (Glöm mig) har jag däremot inte läst och därför kommer det som en nyhet för mig att hans morfar är Sven Stolpe. Och Olof Lagercrantz uppdykande får mig att utbrista i ett "Aha!" och sedan sneglar jag mot hyllan för gamla böcker från litteraturvetenskapstiden och visst står Lagercrantz bok om August Strindberg där.

Berättelsen i sig är en kärlekssaga med bitter eftersmak och när Schulman beskriver hur mormodern decennium efter decennium straffas för det avsteg från äktenskapslöftena som hon begår i början av äktenskapet är det med ett språk som går rakt in i läsaren i sin enkelhet och äkthet. Här finns en berättelse väl värd att berätta och han gör det med bravur. Jag tycker detta är en mycket stark roman.

Upptakten till romanen är gräl Schulman har med frun där frun deklarerar att hon inte vet om hon kan ta Schulmans vrede mer. Att han måste göra något åt det. Det är där hans letande bakåt i släkten tar sin början. Morfaderns vrede, som förstört så mycket för familjen, kanske även är hans vrede? Som ramberättelse fungerar det väl tycker jag eftersom jag köper tanken på det sociala arvet. Schulman balanserar skickligt mellan nutid, ett barndomsminne från 1988 och morföräldrarnas liv sommaren 1932. Alla år för livsavgörande händelser.

I sin recension funderar Therese Eriksson över vad Schulman skall skriva om när personerna i hans släkt är avverkade. Jag kan ställa mig samma fråga. Kan han gå över till ett författarskap baserat på ren fiktion? Eller tar han en kik in i andras familjer och släkter? En bättre och starkare historia än denna kommer han med all säkerhet inte att kunna finns i sin egen släkt i alla fall. Tiden får utvisa vad som händer med Schulmans romanskrivande framöver, men under tiden tycker jag alla skall läsa Bränn alla min brev och låt sig bli berörda.

23 dec. 2018

god jul

Bildresultat för god jul

GOD JUL 
önskar jag er alla! 

Hoppas julen blir både fridfull och fröjdefull.


20 dec. 2018

7 dagar med Moström/Lagercrantz

MÃ¥ndagsmord - Jonas Moström,Roseanna Lagercrantz Tisdagstyrannen - Jonas Moström,Roseanna Lagercrantz
Onsdagsondska - Jonas Moström Torsdagstrauma - Jonas Moström,Roseanna Lagercrantz
Fredagsfrossa - Jonas Moström,Roseanna Lagercrantz Lördags-Lucifer - Jonas Moström,Roseanna Lagercrantz Söndagssystrar - Jonas Moström,Roseanna Lagercrantz

Veckans dagar är sju och lika många är dödssynderna och båda utgör grunden i Jonas Moströms serie 7 dagar som består av, givetvis sju, noveller som han skrivit tillsammans med dottern Roseanna Lagercrantz. Uppläsarna är också sju till antalet vilket jag uppskattar. Det ger en bra variation. 

I Måndagsmord möter vi Helena som vill döda sin granne, i Tisdagstyrannen är det en skolvaktmästare som låter sin ondsinthet komma fram på just tisdagar. Onsdagsondska låter oss möta en gammal bekant - Nathalie Svensson. Hon tillåter sig att attraheras av en patient, vilket naturligtvis får negativa följder. I Torsdagstrauma iscensätter en författare på väg att glömmas bort en sinnrik plan där den vackra unga frun får agera deckardrottning, men saker och ting blir inte riktigt som tänkt i slutändan. 

Fredagsfrossa handlar om Fredrik Frejman som tvingas, på väg till ett viktigt möte, ta det transportmedel han avskyr mest - tunnelbanan - och resan blir allt annat än behaglig. Lördagslucifer tar oss med till Irland och låter oss möta polisen Wilbur och hans trofaste vapendragare hunden Socrates. I den sista novellen, Söndagssystrar, tvingas en kvinna ta ställning till om hon skall donera sin njure till sin syster eller om det här är tillfället då hon äntligen skall stå upp för sig själv. 

Som ni märker är det variation och bredd i novellerna, men jag skulle också vilja säga att det är lite svajigt. Vissa noveller är klart bättre än andra. Onsdagsondska sticker ut och känns mest hel, kanske för att det handlar om Nathalie Svensson, en figur som ju i alla fall Moström själv är väl bekant med. Man kan väl ana att även dottern känner denna romankaraktär väl. 

Torsdagstrauma kan nog vara en liten känga både till en del författarduos och till en förlagsbransch fixerad vid att sälja attraktiva författare snarare än kvalitativ litteratur. Jag gillar när sånt görs snyggt! :) Skolvaktmästaren i Tisdagstyrannen gillar jag eftersom jag jobbar i skolmiljö och kan relatera till novellen. Tack och lov har jag dock aldrig stött på en vaktis av det här slaget! De andra novellerna tycker jag är sämre, om än inte rent dåliga. Om jag skulle få plocka bort en novell ur serien blir det den som utspelar sig på Irland, Lördagslucifer. Den känns väldigt malplacerad. 

18 dec. 2018

vårens önskelista

Ja, jag vet. Det borde vara en önskelista om julklappar, men det blir inga julklappar i år. Det blir bara jag och livskamraten som firar tillsammans i år och vi byter inga julklappar, men vi äter en herrans massa julmat istället! :) I min familj ser julen lite olika ut från år till år, vilket jag tycker är skönt och tämligen kravbefriat, och just i år när jag är lite sliten och behöver alla vila som går att få innan jag (ännu en gång!) börjar nytt jobb så känns det riktigt mysigt att det bara är vi två som kurar ihop oss här i soffan i jul.

Så, istället för klappar från tomten blickar jag framåt och efter en långfika på biblioteket bläddrandes i Vårens böcker är det de här böckerna ur vårens bokflod som fångat mitt intresse. Färre än väntat, men med tanke på att jag har lite smått överambitiösa studieplaner inför våren så är det kanske lika bra. :)

  Där rinner en älv genom Saivomuotka by (inbunden)  SmÃ¥ eldar överallt (inbunden)  Regnmannen (inbunden)
PÃ¥fÃ¥gelsommar (inbunden)  Kvartetten (häftad)  Juliette - kvinnan som läste pÃ¥ metron (häftad)  En trött mammas dagbok (inbunden)
LÃ¥t mig vara (inbunden)  Mai betyder vatten  Ett system sÃ¥ magnifikt att det bländar (inbunden)   Testamente (inbunden)

Blev du nyfiken på någon av dem? Klicka bara på bilden så får du mer information om boken. Jag ser fram emot en fin läsvår! Vad ser du fram emot att läsa i vår?

17 dec. 2018

äventyret med julpuddingen

Äventyret med julpuddingen (ljudbok)

Sista boken med julkoppling för i år fick bli den korta berättelsen Äventyret med julpuddingen av Agatha Christie. Vem kan motstå lite Hercule Poirot liksom!

Poirot ryser vid själva tanken på att tillbringa den minsta tid under vintern på ett engelskt gammalt dragit gods, men när det lovas att huset har nymodigheter som oljeledning vilket ger en behaglig inomhustemperatur låter sig Poirot övertygas om att fira en traditionell jul på den engelska landsbygden. Det är förstås in julfirandet i sig som lockar. Här finns en gåta med en försvunnen rubin som måste lösas. Den har försvunnit under mystiska omständigheter och det hela kan få pinsamma följder. Det hela måste lösas med den största möjliga diskretion och vem är då mer lämpad än Hercule Poirot?

Mysig julläsning och jag tycker särskilt mycket om hur Poirot spelar med i allt som händer på godset och i slutändan har lyckats lura dem alla. Han är en härlig figur!

15 dec. 2018

snöstjärnor

Snöstjärnor

Jag har läst Marianne Cedervalls serie om Anki Karlsson i Mullvads på Gotland och tycker den är lagom småmysig och jag gillar karaktärerna. Hennes serie om Mirjam och Hervor har jag däremot inte läst och när jag lyssnade på Snöstjärnor, som är del sex i serien, märkte jag att det nog hade varit bra om jag hade lärt känna dem från tidigare böcker i serien. Boken är kort och det lämnar inte så mycket plats för presentation av karaktärerna, men som ett par timmars förströelse funkade den ändå helt ok. Jag tror dock att det hade varit bättre att läsa den eftersom jag inte riktigt uppskattade någon av uppläsarna (Susanne Alfvengren och Gun Olofsson), men sådant är ju mest en smaksak.

I boken bestämmer sig Mirjam och Hervor för att lämna Lappland och istället fira jul på Gotland. Där har de ett gammalt kapell som de gjort om till bostad. Planen är att i lugn och ro julpynta, julbaka och allt sådant som hör adventstiden till. Så skall det dock inte bli. Först dyker Mirjams bror upp, högst oinbjuden, och med sig har han sin nya thailändska fru. Därmed är friden bruten och dessutom lägger sig den nya frun alldeles för mycket i julförberedelserna vilket irriterar de båda damerna. Till på köpet blir en omtyckt granne överfallen och rånad i sitt hem och Mirjam och Hervor börjar allt mer känna att det var ett misstag att åka till Gotland.

Detta var den tredje boken med jultema som jag läst detta år och jag tänker att fyra är ett gångbart antal i adventstid så en till blir det. Vilken det blir får vi se!